amariraphaelis

Äntligen, en helt "ledig" dag att bara ägna mig åt att vara hemma i min lägenhet och absolut inte sätta foten utanför dörren på hela dagen. Nja, jag kanske ska gå ut med soppåsen iallafall och det är ju några steg som jag måste gå då, men annars så ska jag vara inne hela dagen.
Jag gillar dessa dagar och jag har nu upptäckt att jag kommer att få väldigt lite av dem i framtiden. Det är på både gott och ont, men mest gott känner jag. Hela min kalender är i princip full i februari med aktiviteter varje dag, men trots det så har jag hittat en mycket god balans mellan dessa aktiviteter. Detta är ju en nödvändighet för mig för att livet och jag ska fungera.. Jag ska dessutom in med två mycket viktiga aktiviteter till och det är mina terapitimmar och mina träningsdagar. Ingen av dessa går att skippa, men jag tror att jag har hittat vart jag ska lägga in dem så det är lugnt.

Hörni, kommer ni ihåg vad det är för dag idag annars?? Idag får jag ju börja ÄTA igen:) MAT, MAT, MAT ska det bli, men naturligtvis efter dietistens schema. Inte någon svullo här inte, men det känns så skönt att få stoppa något fast i munnen igen. Dessutom så var jag så besviken då jag ställde mig på vågen i morse och upptäckte att jag bara gått ner 1½ kg på all den här plågan, så det var definitivt inte värt det. Det kan man göra på andra, bättre sätt, så det var sista gången nutrilett ska få ta plats i mitt liv. Så det så!

Jag har dessutom redan, så här tidigt, jobbat med boken en del och det går sakta framåt med den, mycket tillfredsställande. Jag vet ju att det kommer att krävas att jag ska samla ihop material som vi jobbat med, jag och min läkare, för att beskriva vad det var som gjorde att jag har kommit så långt som jag gjort och det är ett litet motstånd i mig att leta igenom alla mina papper för att få alla delar på plats. Ännu så länge skriver jag bara fritt ur minnet, men snart måste jag sätta igång med det. Jag behöver en extra puff i rumpan för att börja leta...Men det ska bli så kul att se allt vi gjorde där nere och återuppleva minnena som är så positiva. Det ger mig kraft och energi tillbaka att bara tänka på min underbara läkare som hjälpt mig så mycket. Tack gode Gud för henne och mina KP's!!!

Igår hände också något mycket positivt. Jag satt här och plötsligt så kände jag mig bara LYCKLIG:) Det kan jag säga var en hel oändlighet sen jag gjorde det sist, om jag nånsin ens har gjort det. Det var bara en sån djup känsla av tacksamhet över allt positivt som sker just nu, alla underbara människor jag har runtomkring mig som jobbar för mitt bästa och för att allt ska bli så bra som möjligt, många positiva aktiviteter, jag mår bra - har väldigt lite ångest just nu, jag har slutat RÖKA, jag KAN, jag VILL och jag SKA klara det här!!! Det ska bli bra till slut.
Jag berättade det för min käraste vän Lotta i telefonen och hon blev så glad när hon hörde detta. Dessutom så kom hon med en jättebra idé, att jag skulle få som hemläxa att skriva ner allt som gör mig lycklig idag på ett papper och göra det lite fint med bilder på som jag tycker om, sen lägga det i byrålådan för att kunna plocka fram det då jag kommer att ha sämre dagar, då allt känns tungt och jobbigt, omöjligt etc. Det var en strålande idé och jag gjorde den naturligtvis glatt. Nu ska jag bara skriva ut den på min mammas skrivare och sen lägga det nånstans att vila tills jag behöver det.
Jag är iallafall uppfylld av denna positiva känsla även idag och jag är så tacksam. Tack snälla Lotta för idén, du är en fantastisk vän och jag älskar DIG!!! 

                                               

STOR KRAM TILL ER ALLA!!! A